Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ?Modstrilogin? (1968- 79- 93) och tv-serien ?Upp till Kamp!? (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum.

This paper deals with U 150, a rune-stone raised by Jarlabanke, a wealthy man who lived in the 11th century. He raised about 7 rune-stones telling us that he made bridges, roads and was the owner of the whole of Täby. U 150 is carved with ornaments that seem to be a lot older than the other ornaments of the Jarlabanke stones that Jarlabanke raised for himself, while he still was alive.  It is argued that the rune-stone U 150 was in fact made by another man called Jarl Banke (not Jarlabanke), who was a Jarl in the 11th century and is mentioned on at least three rune-stones in the same area as the Jarlabanke rune-stones..

Syftet med att analysera fyra ungdomsböcker av Stefan Casta är att undersöka varje bok för sig, ur ett narratologiskt perspektiv, samtidigt som en jämförelse görs. Syftet är även att uppsatsen ska vara användbar för både lärare och elever i undervisningen och romanernas innehåll och form står i fokus. Jag avslöjar emellertid ledtrådar i romanerna och föreslår därför att romanerna läses innan uppsatsen, för att inte läsupplevelsen ska utebli. I den narratologiska analysen är det aspekter som romanernas handling, karaktärer, miljö, intertextualitet, berättare och berättelsenivåer, fokalisering samt romanens tid som fokuseras. Ett för romanerna gemensamt tema är ?kamp? och det visar sig att Stefan Castas karaktärer ofta är utanför, fundersamma och söker efter mening.

The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand.

Title: Under the surface - Fredrik Reinfeldt and Stefan Löfven in a comparative photo studyAuthors: Jon Demred, Fanny Wijk & Olivia WikströmLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 39This thesis compares how Stefan Löfven was being portrayed in Swedish media the week after the generalelection 2014 with how Fredrik Reinfeldt was portrayed in the first week after 2006?s general election.There has been made a lot of research on how politicians are portrayed in the media, but most of theresearch focus on text portrayal. This thesis focus on something different, it compares how the two ?winners? were portrayed in news photos.A semiotic approach was used to analyse news images in the newspapers Aftonbladet, Expressen, SvenskaDagbladet and Dagens Nyheter. It was important to not only look at the pictures, but also the outer context, i.e the headlines, had to be analysed to come to any conclusions.Fredrik Reinfeldt was portrayed more positive and more as a winner than Stefan Löfven was.

Syftet med den här texten är att med hjälp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms använder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin där den gemensamma kontexten är att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler från Bällingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehåller låtar som var en del i valrörelsen. Orsaken är att Sundström ser sig själv som den musikaliska delen av ett vänsterpolitiskt motståndsmaskineri. Texten diskuterar också hur historia kan användas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar på att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förändring, vad Rüsen kallar ett ?borderline event?.

The purpose of this essay is to establish whether the so called ?soup trilogy?, med en burk soppa (2001), konservöppnare bok (2003) and på burklös mark (2005), written by Swedish-speaking Finn Stefan Hammarén is to be considered as surrealism or not. The methods used to determinate this is close reading, a technique used for finding a text?s distinguishable traits, and comparative analysis. First of all, the criteria of surrealist literature found in André Breton?s (1896-1966) Surrealist Manifesto, and other sources, as well as the criteria for the surrealist literary technique cut-up are presented and evaluated accordingly.

Denna uppsats undersöker hur argument som bygger på statistik kan förstås utifrån den klassiska retoriken. Utgångspunkten är den vanligt förekommande uppdelningen av bevismedel som antingen tillhörande konsten eller inte, där statistik ofta placeras i den senare kategorin. Denna uppdelning undersöks kritiskt genom en nyläsning av Aristoteles, Cicero och Quintilianus.Uppsatsen visar att Cicero ger ett bättre retoriskt perspektiv än Aristoteles eller Quintilianus för att förstå hur statistikargumentation fungerar. Därför används just Ciceros topiker (loci) såsom de är systematiserade i verket Topica för att analysera två debatter om jobbfrågan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén under valåret 2014. Analysen finner främst 9 loci i debatterna, och belyser därmed flera olika sätt som statistik kan användas för att skapa argument i retoriska syften..

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt.En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket.

The conditions for art in Romania have gone through big changes since the collapse of the regime in December of 1989. Under the Communist regime the artists had to work within a dualistic system completely unlike the one that developed in the West during the same period.Similar to the other countries of the former Eastern block, the communist Romanian state had understood the great potential that art has as a form of propaganda. Thus the regime secured full control over the art that would be allowed into the public space. In response to the confines set on the artistic expressions, a non-official art began to develop alongside the official art of the state.These two layers of Romanian art history were dissolved when Ceausescu?s regime finally came to an end in 1989.

Uppsatsen syftar till att genom en jämförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att på så sätt se på vilket sätt ideologiska skillnader påverkar användandet av historia. Det finns förhållandevis få studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhållande till de partier som ligger till vänster på den politiska skalan. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på partiernas historia. Denna uppsats handlar istället om dagens politikers användande av historien. Uppsatsens källmaterial utgörs av tal som partiledarna hållit under valrörelsen.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Uppsatsen ämnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrån analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgångspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegångar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans..

Author: Johanna Jarl and Marie WestphalTitle: Co-operation and Collaboration The Social services and Child- and adolescence psychiatry joined action [Translated title]Supervisor: Mikael SandgrenExaminer: Torbjörn HjortChildren and adolescences that have both psychological and social problems is an increasing number of the society. It used to be a demand that Social workers and personnel at Child and adolescence psychiatry had interdisciplinary collaboration, today it is more then a demand it is a requirement. The aim of this study was to understand how the personnel at the Social services and Child and adolescence psychiatry look at the cooperation between the two organizations in Sweden.To be able to accomplish this study we have interviewed four persons employed at the Social services and three persons employed at Child- and adolescencepsychiatry all of them were interviewed individually. To be able to analyze our material from the interviews we have used new institutional organization theory and Goffmans dramaturgic perspective at teams. The interviews showed that there is collaboration between the organizations on all levels, but that the organizations have different priorities.

I Sverige har det alltid funnits ett behov av att förhålla sig till Ryssland och Sovjetunionen, uttryckt här i en debatt mellan de båda forskarna Stefan Hedlund och Anders Åslund i dagstidningar och genom litteratur. Min uppgift har varit att granska debatten och se vilka områden som belystes och vem som kom att få rätt år 2007/2008. Kärnan i mitt arbete är inte den faktiska historien utan argumentationen om samtiden. Där debatten om Ryssland är av det slag att den tål granskning mer än ett decennium efteråt. Rent geografiskt är Sverige ett litet land på randen av det ryska imperiet som spänner sig över nästan hela kontinenten, Sverige och de andra nordiska länderna är placerade nästan som en blockad av det ryska imperiets strävan västerut, en strävan som pågått i flera hundra år.